Så som utvecklingen i samhället ser ut idag kommer det bara att finnas ett allt större behov av människor som kan skriva datorprogram som fyller olika funktioner och sköter olika uppgifter. Det är därför ett väl uttänkt karriärval om man väljer att utbilda sig inom programmering. Det finns dessutom en mängd utbildningar i landet inom ämnet, både vid privata utbildningsinstitut och vid universitet.
En utbildning som ger en mycket bred kompetens inom IT-teknik är till exempel kandidatprogrammet i data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Utbildningen är tre år lång, och leder fram till en kandidatexamen där varje student har stor möjlighet att inrikta sig på den del av data- och systemvetenskap som intresserar dem mest: systemutveckling, design eller programmering. För att vara behörig till utbildningen behöver man inte ha några förkunskaper inom programmering. Däremot menar Stockholms universitet att det är viktigt att man kan ”sätta sig in i nya områden och vara en problemlösare”.
Om man inte är säker på att programmering är rätt val, men man gärna vill prova på ämnet och se om man har fallenhet för det, kan kursen Programmeringsteknik I vid Uppsala universitet vara ett bra val. Kursen är endast på 5 högskolepoäng (en kvarts termins heltidsstudier motsvaras av 7,5 hp), och ger studenterna grunderna i programmering, det vill säga tankesättet (som metoder för problemlösning) och det rent praktiska – hur programmerar man? Kursen använder sig av Java som programmeringsspråk. Det krävs dock en hel del kurser för att vara behörig till kursen, bland annat Beräkningsvetenskap I (eller motsvarande). Det sistnämnda beror på att man måste vara bekant med algoritmbegreppet och vissa grundstrukturer i programmering för att kunna följa med i kursinnehållet.
Något man snart kommer att upptäcka när man börjar studera programmering är att en stor del av tiden som man lägger ner på programmeringen inte går åt till att skriva kod, utan till att leta efter fel i kod man redan har skrivit. Ett semikolon på fel ställe kan innebära en bugg, eller i värsta fall att hela programmet fallerar, och det finns ofta inget enkelt sätt att hitta felet; det gäller bara att långsamt gå igenom koden för att felsöka problemet. Därför kan det vara skönt att slippa sådana uppgifter i resten av ens vardag, om möjligt. En pryl som är värd att investera i för att spara tid är därför till exempel en felkodsläsare till ens bil. Med hjälp av den kan man snabbt söka igenom bilen efter eventuella fel, och få reda på exakt vad felet består i om något hittas. Många programmerare skulle nog önska att ett liknande verktyg fanns för diverse programspråk.
