Far med barn

Dagens samhälle är interaktivt och vi lär oss saker i allt tidigare åldrar. Vi nätet kan vi redan som barn se på hur man bygger saker, blandar olika produkter, hur man sminkar sig, klipper sig, spelar olika spel och hur man programmerar. Debatten pågår ständigt gällande hur mycket både barn och vuxna bör sitta framför datorn, men det som ofta inte tas upp i debatterna är hur mycket vi faktiskt lär oss via internet. Programmering är idag en av företag mycket eftertraktad kunskap som man, i de flesta fall, får bra betalt för att arbeta med. Att lära barn redan när de är små hur man programmerar kan komma att bli väldigt användbart i när barnet tar klivet in i vuxenlivet.

Programmera mera!

Man med dator

Men, vad är egentligen en programmerare? Begreppet är en omfattande och kan inkludera allt från att knäcka koder till att analysera stora datamängder. Programmerare är verksamma inom många ämnesområden; medicin, finans, teknik och försvarsmakten är bara några jobbkategorier som frekvent använder sig av programmerare. Generellt har programmerare bra betalt, de har höga ingångslöner och sett över ett arbetsliv en väldigt bra löneutveckling. På netjobs.com kan du hitta lediga jobb för dig som är nyfiken att kolla vad det finns för typ av arbetsgivare som anställer personer som har studerat programmering och datalogi.

Lär dig olika programmeringsspråk

För att blir framgångrik i rollen som programmerare är det bra att kunna många (eller iallafall mer än ett) programmeringsspråk. Det världsomfattande projektet Hour of Code är ett världsomspännande projekt som syftar till att uppmuntra barn att programmera samt att avdramatisera ”kodknäckeri”. Projektets målbild är att varje barn ska kunna ges möjlighet att lära sig mer om datavetenskap. Projektet erbjuder entimmesövningar på hela 45 språk och kräver inga förkunskaper. Man har genom projektet sett att fler tjejer nu har prövat datavetenskap.

Tjej vid dator

En programmerare kan vara många saker. Vissa programmerar användargränssnitt, det vill säga det vi ser på datorn eller telefonen, andra mer maskinnära. I vår vardag stöter vi dagligen på hundratals, om inte tusentals program som någon programmerat. Alla appar i vår telefon är programmerade av en programmerare, informationstavlan vid bussen likaså. Även våra hem är fulla av datorprogram, till och med din bil om den är någorlunda ny. För vart och ett av dessa program har en programmerare suttit vid en dator och skrivit in kod. Ett vanligt datorsystem är ofta skrivet i flera olika programmeringsspråk. Databasen där all data lagras har ett språk, funktionerna som gör saker i programmet har ett annat, och användargränssnittet förmodligen ett tredje. Som programmerare arbetar man oftast bara med ett av dessa språk.

Projekt är vanligast

Tjej vid dator

Innan man börjar programmera ett system från grunden måste systemet designas. Helio har fullt utrustade mötesrum Stockholm runt och där kan kunden och utvecklarna träffas för att planera projektet innan man börjar med programmeringen. En del programmerare är med i designfasen, medan andra projekt har andra systemutvecklare som arbetar med kunden och gör systemdesignen, ofta beroende på systemet. I så kallad agil utveckling, som blir mer och mer vanlig, tar en programmerare fram ett enkelt program, utan underliggande funktioner. Kunden kan då bilda sig en uppfattning om hur systemet kommer att fungera. Sedan bygger man en bit i taget, så kunden är med hela vägen.

Programmering på schemat

I mars i år beslutade regeringen om att lägga till att skolan ska ge eleverna kunskap om digitalisering och att använda datorer. Programmering kommer först och främst att bli en del av undervisningen i matematik och teknik, och andra ämnen som svenska och samhällskunskap kommer att ta upp digitaliseringens påverkan på individer och samhälle. Den nya läroplanen börjar gälla 1 juli 2018 och i den står att alla elever ska lära sig programmering i skolan men problem finns. Till exempel saknar många skolor lärare med rätt kompetens.


I takt med den digitala utvecklingen bildas det fler och fler jobb som innan kanske varit okända för större delen av befolkningen. Ett jobb som skriker efter arbetskraft är programmerare. När det pratas om programmering finns det olika områden du som programmerare kan fokusera på. Exempelvis kan du jobba som programmerare inom datorspel till programmering av styrprogram och programmering av maskiner. Att jobba som programmerare kan ge en viss frihet då du kan frilansa som programmerare och därmed jobba som konsult åt olika företag. Det är upp till var och en vilket område du vill fokusera på men du måste alltid vara beredd på att lära dig ett nytt ”språk”. Att programmera är att lära sig förstå datorns egna språk och på så sätt kunna bygga upp program och system som fungerar för just den datorn du och ditt företag använder. Kort och gott måste du som programmerare få utvecklingen att gå framåt samtidigt som du måste se till att allt fungerar som det skall.

Utbildning inom programmering

Programmering är något som fått uppmärksamhet nu på senare år tack vare att det saknas ungefär 30 000 personer med kunskap inom programmering. Dessa personer behövs för att utvecklingen skall kunna fortsätta framåt då det behövs personer som kan programmera maskiner och liknande. Trots att du kanske har en annan utbildning i bagaget eller jobbar med något annat är det aldrig för sent att sadla om och bli programmerare. Idag finns det många vuxenutbildningar och andra utbildningar som både kan läsas på distans och på plats. När det kommer till programmering kan personer inom yrket vara självlärda eller att de har läst en utbildning på antingen gymnasiet eller på universitet/högskola. Har du redan tankar på att bli programmerare när det är dags att välja gymnasium är teknikprogrammet det bästa valet. Vill du som sagt sadla om i vuxen ålder och redan har familj som du måste tänka på finns det också en hel del vuxenutbildningar där du får utbildning men slipper ta del av ”studentlivet”. Yrkeshögskola är ett bra val för den som endast vill fokusera på studier och snabbt komma ut i arbetslivet.

Tips inom programmering

För den som vill börja programmera lite smått kan du exempelvis besöka www.kodcentrum.se som är en ideell förening där barn och ungdomar får lära sig programmera helt gratis. Skulle du exempelvis vilja byta inriktning men känner att studiebidraget inte räcker till kan ett tips vara att ansöka om lån hos Capcito vilket underlättar pengasituationen ifall du har en familj att ta hand om. Känner du att ditt jobb inte kommer finnas länge om tio till tjugo år är det ett smart drag att börja intressera sig för exempelvis programmering. Ett tips är att testa programmering via någon länk på nätet för att se om du tycker det är kul. Vill du sen inte sluta på det jobb som du jobbar på kan du alltid läsa på distans och sen börja jobba som egenföretagare inom programmering och kodläsning. En stor fördel att jobba som programmerare är att du i princip kan jobba från var som helst så länge du har en internetuppkoppling.


Vad en programmerare tjänar skiljer sig väldigt mycket mellan olika branscher och individer, men i genomsnitt tjänar en mjukvaru- och systemutvecklare 43 200 kronor per månad. Män tjänar i genomsnitt 1 700 kronor mer i månaden än kvinnor, och den som är anställd i privat sektor tjänar i genomsnitt 5 700 kronor mer per månad än den som arbetar i offentlig sektor. De här siffrorna gäller som sagt systemutvecklare, som är ett ännu vidare begrepp än programmerare, så det är bara en fingervisning. För den som är duktig programmerare ser dock framtiden ljus ut, det är brist på i stort sett alla specialistkompetenser inom området, så var inte för blyg när du gör ditt löneanspråk. Ett annat alternativ är att starta eget, och arbeta som konsult. Då sätter du din egen lön, så länge någon är beredd att betala såklart. Ett tips är att börja arbeta som anställd konsult, och på så sätt skaffa kontakter i branschen.

Ta reda på vad andra tjänar

Om du söker jobb som programmerare är det bara att lycka till, det finns många jobb att söka. Innan du söker ett jobb kan det vara bra att ha ett hum om vad andra tjänar, och är du intresserad av att jämföra siffrorna ytterligare kan du gå in på SCB.se. Just programmerare finns inte med, med du kan jämföra mjukvaru- och systemutvecklare, som är en vanlig titel för den om arbetar med programmering. Ett annat bra alternativ är att kolla med facket på den arbetsplats du söker till, de vet vad andra tjänar, och kan hjälpa till. En del fackförbund och intresseorganisationer har också egen statistik på sina webbplatser, och på SCB går det jämföra olika yrken, och se hur mycket andra tjänar efter kön, ålder, utbildning och sektor. Surfa runt och jämför de siffror du kan hitta. En annan sak som kan spela in är geografisk placering, generellt tjänar de som arbetar i Stockholm mer än i övriga landet. Tänk också på att allt inte syns i lönestatistiken, andra förmåner kan också vara värdefulla, som semester, möjlighet att jobba hemifrån med mera.

Hur kommer man in på utbildningen?

Högskoleprovet är ett utmärkt sätt att öka dina chanser att komma in på den utbildning du vill gå, och du riskerar ingenting genom att skriva det, men när är högskoleprovet 2018? En viktig fråga för alla som tänker söka till universitet eller högskola. Ansökan till vårens prov är stängd, men anmälan till höstens prov är öppen från 15 augusti till 3 september. Provet äger rum 21 oktober. På vissa program och kurser som har väldigt många sökande är det i stort sett omöjligt att komma in utan att ha skrivit högskoleprovet, eftersom så många som söker har högsta betyg. Många universitet och högskolor väljer att särskilja mellan sökanden med samma meritvärde genom att jämföra deras resultat på högskoleprovet. Många utbildningar har också flera urvalsgrupper för sökande, så till exempel ges två tredjedelar av platserna till dem som har högst betyg, och en tredjedel till dem som har högst poäng på högskoleprovet. Har du skrivit högskoleprovet är du automatiskt med i båda urvalsgrupperna.


I takt med den digitala utvecklingen bildas det fler och fler jobb som innan kanske varit okända för större delen av befolkningen. Ett jobb som skriker efter arbetskraft är programmerare. När det pratas om programmering finns det olika områden du som programmerare kan fokusera på. Exempelvis kan du jobba som programmerare inom datorspel till programmering av styrprogram och programmering av maskiner. Att jobba som programmerare kan ge en viss frihet då du kan frilansa som programmerare och därmed jobba som konsult åt olika företag. Det är upp till var och en vilket område du vill fokusera på men du måste alltid vara beredd på att lära dig ett nytt ”språk”. Att programmera är att lära sig förstå datorns egna språk och på så sätt kunna bygga upp program och system som fungerar för just den datorn du och ditt företag använder. Kort och gott måste du som programmerare få utvecklingen att gå framåt samtidigt som du måste se till att allt fungerar som det skall.

Utbildning inom programmering

Programmering är något som fått uppmärksamhet nu på senare år tack vare att det saknas ungefär 30 000 personer med kunskap inom programmering. Dessa personer behövs för att utvecklingen skall kunna fortsätta framåt då det behövs personer som kan programmera maskiner och liknande. Trots att du kanske har en annan utbildning i bagaget eller jobbar med något annat är det aldrig för sent att sadla om och bli programmerare. Idag finns det många vuxenutbildningar och andra utbildningar som både kan läsas på distans och på plats. När det kommer till programmering kan personer inom yrket vara självlärda eller att de har läst en utbildning på antingen gymnasiet eller på universitet/högskola. Har du redan tankar på att bli programmerare när det är dags att välja gymnasium är teknikprogrammet det bästa valet. Vill du som sagt sadla om i vuxen ålder och redan har familj som du måste tänka på finns det också en hel del vuxenutbildningar där du får utbildning men slipper ta del av ”studentlivet”. Yrkeshögskola är ett bra val för den som endast vill fokusera på studier och snabbt komma ut i arbetslivet.

Tips inom programmering

För den som vill börja programmera lite smått kan du exempelvis besöka www.kodcentrum.se som är en ideell förening där barn och ungdomar får lära sig programmera helt gratis. Skulle du exempelvis vilja byta inriktning men känner att studiebidraget inte räcker till kan ett tips vara att ansöka om lån hos Capcito vilket underlättar pengasituationen ifall du har en familj att ta hand om. Känner du att ditt jobb inte kommer finnas länge om tio till tjugo år är det ett smart drag att börja intressera sig för exempelvis programmering. Ett tips är att testa programmering via någon länk på nätet för att se om du tycker det är kul. Vill du sen inte sluta på det jobb som du jobbar på kan du alltid läsa på distans och sen börja jobba som egenföretagare inom programmering och kodläsning. En stor fördel att jobba som programmerare är att du i princip kan jobba från var som helst så länge du har en internetuppkoppling.


I takt med att världen blir allt mer digitaliserad skapas det även nya jobb. Tack vare att utvecklingen går i rasande fart framåt blir flera branscher därmed påverkade. En av de är IT-branschen som just nu skriker efter fler kunniga personer och programmerare. Många nystartade företag har idag svårt att hitta personal med den kompetens och kunskap som krävs. Nya jobb skapas medan andra jobb försvinner och trots att det idag går att läsa till programmerare tar det för lång tid. Tidigare har programmering setts som ett tråkigt yrke då många föreställer sig att det är väldigt svårt att lära sig. Faktum är att man kan lära sig själv via studier på nätet om man önskar komma in i programmerarnas värld. Att jobba som programmerare innebär stor frihet då yrket finns inom flera olika branscher.

Arbetsuppgifter för en programmerare

När man jobbar som programmerare kan man välja olika inriktningar. Man kan välja att fokusera på kodning av dataspel och webbsidor. En annan inriktning är att skapa kodning till avancerade styrprogram som används i olika industrier. Allt fler unga i dagens samhälle inser att programmering inte riktigt är det som man en gång trodde. Idag använder många dagligen datorer samt mobiltelefoner för sociala medier. Utvecklingen har lett till att unga personer fått upp ett intresse för den digitala industrin. Än så länge har skolorna dock inte kunnat erbjuda tillräckligt bra program och studier för kodning. Det är på gång i skolan men jämför man den digitala utvecklingens fart med skolans kommer programmeringsyrket på efterkälken. Ett exempel på en typ av kodning kan vara animering av en hemsida i form av en maskot eller liknande. Många företag tar nu saken i egna händer och ser till att skolbarn får kurser i programmering som kan hjälpa dem i framtiden. När man pratar om programmeringsspråk syftar man ofta till HTML, CSS och JavaScript.

Starta eget företag

Bristen på kunniga programmerare hotar tillväxten i hela Europa och är en broms för samhällets utveckling. Man beräknar att bristen på programmerare kommer nå upp till 1 miljon personer i Europa inom tre år. För den som vill bli en programmerare kan man idag antingen välja att lära sig själv via nätet eller gå på en utbildning. Framförallt eftersöker branschen programmerare inom it-säkerhet, systemarkitektur och beslutsstöd. För den som alltid velat starta ett eget företag kan detta vara foten in då många programmerare är egenföretagare och åtar sig uppdrag för andra företag. Det är upp till en själv om man exempelvis vill jobba med filmproduktion för företag eller kanske bygga maskiner som hjälper stora industrier att utvecklas med hjälp av en digital vardag. Valet är upp till en själv inom vilken bransch man vill rikta in sig på.


Så som utvecklingen i samhället ser ut idag kommer det bara att finnas ett allt större behov av människor som kan skriva datorprogram som fyller olika funktioner och sköter olika uppgifter. Det är därför ett väl uttänkt karriärval om man väljer att utbilda sig inom programmering. Det finns dessutom en mängd utbildningar i landet inom ämnet, både vid privata utbildningsinstitut och vid universitet.

En utbildning som ger en mycket bred kompetens inom IT-teknik är till exempel kandidatprogrammet i data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Utbildningen är tre år lång, och leder fram till en kandidatexamen där varje student har stor möjlighet att inrikta sig på den del av data- och systemvetenskap som intresserar dem mest: systemutveckling, design eller programmering. För att vara behörig till utbildningen behöver man inte ha några förkunskaper inom programmering. Däremot menar Stockholms universitet att det är viktigt att man kan ”sätta sig in i nya områden och vara en problemlösare”.

Om man inte är säker på att programmering är rätt val, men man gärna vill prova på ämnet och se om man har fallenhet för det, kan kursen Programmeringsteknik I vid Uppsala universitet vara ett bra val. Kursen är endast på 5 högskolepoäng (en kvarts termins heltidsstudier motsvaras av 7,5 hp), och ger studenterna grunderna i programmering, det vill säga tankesättet (som metoder för problemlösning) och det rent praktiska – hur programmerar man? Kursen använder sig av Java som programmeringsspråk. Det krävs dock en hel del kurser för att vara behörig till kursen, bland annat Beräkningsvetenskap I (eller motsvarande). Det sistnämnda beror på att man måste vara bekant med algoritmbegreppet och vissa grundstrukturer i programmering för att kunna följa med i kursinnehållet.

Något man snart kommer att upptäcka när man börjar studera programmering är att en stor del av tiden som man lägger ner på programmeringen inte går åt till att skriva kod, utan till att leta efter fel i kod man redan har skrivit. Ett semikolon på fel ställe kan innebära en bugg, eller i värsta fall att hela programmet fallerar, och det finns ofta inget enkelt sätt att hitta felet; det gäller bara att långsamt gå igenom koden för att felsöka problemet. Därför kan det vara skönt att slippa sådana uppgifter i resten av ens vardag, om möjligt. En pryl som är värd att investera i för att spara tid är därför till exempel en felkodsläsare till ens bil. Med hjälp av den kan man snabbt söka igenom bilen efter eventuella fel, och få reda på exakt vad felet består i om något hittas. Många programmerare skulle nog önska att ett liknande verktyg fanns för diverse programspråk.


Många programmerare föredrar att använda sig av Linux som operativsystem, och det beror i många fall helt enkelt på tradition och vana, samt att Linux har blivit ett standardoperativsystem för serverdatorer.

Traditionen av att programmerare använder Linux kan sägas komma sig av att Linux till största delen eller helt består av fri programvara. Det gjorde att Linux till en början utvecklades genom att programmerare själva skapade de program och funktioner som de hade behov av. Det gjorde att fokus under lång tid inte låg på att göra Linux eller programmen till Linux användarvänliga för de som inte var insatta i programmering – denna utveckling började först i slutet av 1990-talet, då ansträngningar började göras för att Linux skulle bli användbart för alla, inte bara programmerare. Operativsystemets historia har dock av förklarliga skäl gjort att det finns många program som går ut på att utveckla och stödja ett antal olika programspråk. Detta, i kombination med Linux historia, gör att många programmerare än idag föredrar att använda sig av Linux när de arbetar.

Den som kan sägas vara upphovet till Linux är Richard Stallman, grundaren av GNU-projektet som är Linux föregångare. Stallman kommer från New York, och om du skulle vilja hedra honom genom att besöka staden där GNU grundades ska du gå in på Avionero.se, där du kan söka efter flygningar till hela världen.


Programmering är ett intressant ämne och även roligt. Tänk dig att du sitter där framför datorn, skriver in lit kod och helt plötsligt har du gjort en egen hemsida. Kanske har du funderat på att bli en programmerare, men vet inte riktigt inom vad. Man kan göra appar, spel, bra program som kan användas över internet eller en sida på internet där människor från hela världen kan registrera sig. Världen förändras, teknologin likaså och det kommer alltid något nytt där behovet av programmerare kommer att finnas. Även barn kan lära sig programmera.

Lära sig Java med mera

Vilken snäll lärare tänker du säkert när hon nämner ordet Java, för en kopp kaffe sitter aldrig fel i början på lektionen. Tyvärr så handlar det inte om kaffe. Java är ett programmeringsspråk. som kom ut under 90-talet och är ett alternativ till C och C++. Jaha, tänker du. Vad är C och C++. De är också ett programmeringsspråk och det finns många fler därute som till exempel Pascal, Perl, PHP och Visual BASIC. Det finns många kurser och utbildningar där man lär sig programmera och det gäller att hitta rätt för just det man vill lära sig och kanske jobba med en dag. Programmerare är eftertraktade på arbetsmarknaden och det är därför det tjatas så om programmering

Dags för en nystart i livet?

Kanske har du kommit till den punkten i ditt liv då du känner att det är dags för en nystart. Du har läst all information angående programmering och du känner att detta är vad du vill göra. Du är en person som gillar utmaningar, att lösa olika problem, jobba i grupp och även självständigt. Du gillar siffror och annat som behövs när man jobbar med programmering. Om så är fallet, då gör du rätt i att sadla om och om utbildningen eller kursen skulle kosta pengar, då finns alltid Sambla där redo att lösa ditt problem. Gör något som du tycker om och som ger dig den den där extra glädjen av att få hoppa upp i luften och slå ihop klackarna när du går till jobbet.


 

Programmering är något man kan hålla på med som sitt yrke, alternativt som en intressant och givande hobby. Det passar den som är lite analytiskt lagd, som är en problemlösare med intresse av att lösa diverse olika problem och som är öppen för att problem kan lösas på en mängd olika sätt. Samtidigt underlättar det att ha en god portion nyfikenhet inbyggd.

Olika programmeringsspråk att välja bland

Det finns ett flertal programmeringsspråk i bruk idag, men den allra vanligaste är ”Microsofts plattform (.NET) där man antingen programmerar i språken C# eller VB. Allt vanligare blir det också att man programmerar i Java, som används av bland annat mobilplattformen Android. Med andra ord; ska man utveckla appar för Android så ska man välja att koda i Java. Har man dock tänkt göra programvara att använda på sin Windows-PC så är det .NET-programmering som gäller.

Som programmerare kan man utveckla lösningar för precis vad som helst som kräver någon form av IT-styrning. Det kan handla om en liten modul (del) av en större programvara eller system, alternativt en helt fristående programvara. Ibland ska programmet hämta in information från olika källor och ibland inte. Allt beror på vad för typ av program som du ska skapa. Idéerna kommer oftast av att man identifierar ett problem, det vill säga något som inte fungerar som det ska eller en lösning som kanske inte riktigt finns idag.

Det du behöver för att komma igång med din programmering är en programvara där du kan skriva din kod. I det fall att du tänkt arbeta med .NET finns Microsofts egen programvara för detta: Visual Studio. Här kan du skriva in kod som som du sedan testar genom att köra ditt program under arbetets gång. I Visual Studio finns en inbyggd felsökare, kallad debugger, som talar om på vilka rader i din kod som det finns något fel. När du testkör dina program kan du också stega dig fram genom koden för att se exakt var det blir fel.

Ofta behöver du använda dig av någon form av indata i dina program, med andra ord information som ska hämtas av programmet och användas på något sätt, exempelvis genom att visa informationen på skärmen. Tänk dig att du har ett skivregister. Här ska du kunna söka på dina skivor, kanske lista alla skivor i en viss genre. För att det ska kunna fungera måste den här informationen finnas lagrad någonstans. För detta ändamål har man data lagrad i en databas, exempelvis Microsofts egen SQL Server. När man skriver sin kod för hämtning av information, anropas SQL Server och man anger här vad för typ av information man vill hämta. Det finns en mängd olika kommandon för detta.

Programmering är riktigt rolig, särskilt när man börjar få lite kläm på hur det går till.